Stenkul!

Hej!

Tuppen gol vid klockan halv 7 och sakta började de trötta arkeologistudenterna vakna till dock inte alla (ingen nämnd och ingen glömd). Några satt uppe lite längre än vi andra igår kväll. De flesta av oss var väldigt trötta och i alla fall var jag det. Så jag slocknade redan vid 9-tiden. Jag hade ju faktiskt varit vaken sen klockan halv 6. Morgonen var fuktig och kall och morgondaggen hade ännu inte försvunnit från marken. Vi lyckades alla komma iväg i någorlunda tid och allt såg precis ut som vi lämnade det igår. Tyvärr hade ingen varit där och grävt på natten så det var bara att plocka upp spade, hink och skärslev och sätta igång.

Solen började snart skina allt starkare på oss men det var fortfarande kyligt i skuggan. Arbetet gick snabbt framåt och det kändes som om man äntligen kunde se lite skillnad var man hade varit och grävt. Arbetsställningarna varierade allt ifrån stående till liggande. Att sitta på de kantiga och kalla stenarna är inte så skönt för någon kroppsdel. Så även om jag hade knäskydd (tack gode gud för det) så skulle jag behöva både armbågsskydd och rumpskydd. Jag ska inskaffa ett sittunderlag när jag kommer hem till helgen. Det kanske kan hjälpa något mot min mörbultade bakdel.

Tiden gick förvånansvärt fort och solen blev allt varmare. Kepsen åkte på och vattenflaskan kom väl till användning. Enda nackdelen när jag dricker så mycket är att det kommer ut lika snabbt...

Grävandet och skrapandet fortsatte trots att händerna värker. Arbetet kändes ibland lite enformigt och långtråkigt men det gick i alla fall framåt. Högarna bredvid skeppssättningen växte och blev faktiskt större.

Kvart i fem var vi så dammiga och trötta på rötter, jord och sten att vi packade ihop och åkte hemåt. Joakim anordnade en kort sightseeing och vi åkte runt och tittade på rösen och hällristningar innan vi for hem (se bilden ovan). Eftersom vi stannade för att handla igen fick jag en stund med den svarta katten som sitter utanför köpcentret i Gamleby. Oroa er inte, hon har ett hem som hon går till när det blir kväll.

Nu kurrar det i magen så det är bäst att äta något så man orkar med ännu en dag fylld med sten sten och åter sten.

På återseende

Lotta